Det man haft och det man aldrig haft.Man kan sakna på så många olika sätt.
Saknad är en jobbig känsla ofta.Nåt som alla nångång antagligen har varit med om.
Detta är mina tankar.Några vet,och vissa kommer fatta.Och tack för allt stöd.
Efter ett par jobbiga och omtumlande veckor,så börjar saker och ting nu återgå till det normala.Så gott som i alla fall.Kvar är den där saknaden.Efter dej, som jag fick känna så nära fast ändå inte.
Nu vet man aldrig hur framtiden blir men jag ber om att jag någon gång ska få chansen igen.
Ditt hjärta slår inte mer,men i mitt hjärta kommer du alltid att finnas kvar.Kommer aldrig glömma.
Så vill avsluta det här sentimentala inlägget med att ge en puss och kram till mina små änglar som vakar över mig.För visst är det så?!
Till er andra,ta hand om er och ta vara på livet!
Puss och kram från mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Älskar dig mest av allt!
Tack,älskar dej med mest!
Skicka en kommentar